Svisch svisch svisch, hopprepet slår mot backen, mellan svischen så hoppar barnen.  A B C D E F och på bokstaven F trasslar sig repet runt en av tjejernas fötter. Nu är problemet vad det är för namn de ska välja.

Filip, säger den ena tjejen.

Nej, Fredrik, säger den andra tjejen.

Tillslut enar de sig om att ta namnet Filip och så börjar ramsan medan tjejerna hoppar dubbla jämfotahopp.

”Filip Filip älskar du mig, svara ärligt ja eller nej. ”

Takten som hopprepet snurrar i ökar när de börjar säga ja,nej,ja,nej…

Om det inte ger dig någon nostalgi så får i alla fall jag det och samma rodnad som steg på mina kinder, när jag hoppade denna hoppreps lek på mellanstadiet, steg nu på tjejernas kinder när de diskuterade vem som är kär i vem. Vill man inte alltid vara barn och slippa att tänka på de jobbiga vuxensakerna? Men mina vänner, man blir tyvärr vuxen. Men vem säger att det svischande ljudet inte kan ta dig några år tillbaka i tiden?

Så ge dig ut och ta dig tillbaka i tiden.

Puss&Kram

Psst, SM GULD till det bästa laget! :)