Kära läsare,
Jag önskar att jag hade mer tid. Om jag fick mer tid så skulle jag hinna med allt jag måste göra, eller så skulle jag bara göra ännu mer saker. Vad är det med mig och aldrig ta tag i mitt liv? är det för att jag vet att allt kan vara så mycket värre? Eller vad är egentligen problemet? Vill jag inte?
Hur som helst så var det där en parantes i mitt händelserika liv, dock inte tråkiga.

Dagen idag börjar med att halsen inte är som den ska...Hm,sängliggandes! Tills jag upptäcker att v börjar ny kurs, med ny lärare! TA TAG I DITT LIV!!!
Jag avslutar dagen, eller så gjorde jag inte det utan bara pausar med ett möte med Pedals-socialautskott!

Puss&Kram

Psst.. Visste du att man på gotland kallar pojkar för SORK! Varför? Kanske för att de inte ser det man gör, alltid är leriga och allmänt dryga! Men i flickors ögon är de HUR SÖTA OCH GULLIGA SOM HELST! xD

Kära läsare,

jag ska slås i dina kvarter, eller nej vänta. Du slås ju redan i mitt så varför ska jag ta mig till dina kvarter?
Jag har nog skapat ett tredje världskrig i min hjärna, eller borde jag säga kropp. För Hjärnan säger en grej, hjärtat en annan och magkänslan är utröstat för länge sen.
Tusen miljader miljoners tankar snurrar... Åksjukstabletter? Ja, tack!
Jag antar att det är bäst att låta kriget hålla på, någon gång måste ju någon vinna. Eller...

Du säger att allt kommer lösa sig och bli bra tillslut. BULLSHIT!  Ingenting kommer bli som förr, aldrig.  Varje dag är en ny dag som är omöjlig att gå tillbaka till. Vi förändras utefter vår vardag.

Du har ändrats, jag har ändrats. Ja, nog ändras allt. Inget kommer mer att bli som innan!  Även om en liten del av mig önskar att allt vore som förr. När man var ett oskyldigt barn. När Familjen höll ihop, då alla tjejer va kära i samma kille och alla va bästisar med alla. Vad hände? Måste det ändras för att vi blir gamla? Och jag är väl inte gammal!? Hm, men som sagt. Krig i kroppen! Hur får man fred? Tips?

 

Kära läsare,

Hatkärlek? Du förstår säkert vilken känsla det är jag vill få fram. ”Jag älskar att jag hatar att jag älskar.” Lite så har tankarna gått i helgen. Hatkärlek till brysselkål, jag äter det men jag skulle inte köpa och äta det själv. Hon har hatkärlek till en kille, han är ett svin men hon förlåter. Hatkärlek till välstekta bacon, man vill ha de knapriga men så blir de svarta… Okej, det sista var ett dåligt exempel. Men du förstår säkert vad jag menar?

Helgen har bjudit på många underbara stunder. Thanksgiving var så mycket bättre än vad jag någonsin skulle kunna önska. Kärleken flödade, maten uppskattades och alkoholen rann ner i strupen. Ja, nästan lite för bra kanske. Det slutar med att jag och Anna dagen efter var tvungen att besöka vattentornet och skrika av oss. GAAAAH!  Det behövde komma ut!

Tack alla underbara människor som gjorde den här helgen till en minnesvärd helg!

Puss&Kram

Pssst.. Håkan Hellström- Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig

 

Kära läsare,

Nog för att det idag är Farsdag idag men inte hindar det en pappa att skämma bort hans dotter med en parfym och god mat. Nej, jag har nog den bästa pappan i världen (tycker inte alla det om sin pappa?) Jag gillar i alla fall att bli bortskämd, allt från något litet till något stort. Vem gör liksom inte det?

Helgen har gått lika fort som vanligt, det har förbrukats en hel del alkohol… Hmm, inga kommentarer till er stackare som fått stå ut med mitt babblande. (Kan bli lite påfrestande ibland). Hur som helst så sitter jag nu ute på landet, ny duschad och ner sjunken i soffan med en ny rolig film (självklart något som inte innehåller krig, hat eller verklighet.)

Puss&Kram

Kära läsare,

Vad hände egentligen för tre veckor sedan? Och vad kan egentligen hända på tre veckor?

För mig kan tre veckor spola tillbaka min tid med år, en sådär fem år. Då jag fortfarande bodde hemma. Då jag fortfarande var ”mammas flicka”. Tänk att en timme på bussen kan ta mig fem år tillbaka i tiden. Det är ju då inte vilken buss som helst, utan samma gamla träliga buss som jag åkte med hela min högstadietid. Helt plötsligt blev jag 14 år och gjorde allt jag gjorde då. Om du frågar mig så är det HEMSKT! Usch!

Men i morgon drar jag till Campus, en promenad någon? Fika kanske? I helgen ska även overallen fixas till, för nästa helg blir det KAOS PÅ CAMPUS! :D Längtar så!

Puss&Kram

 

”Cause you’re everywhere to me And when I close my eyes it’s you I see…”

Kära läsare,

På Campus går det nu en kärleksyra, hur kunde det här hända?  För tre månader sedan befann det sig en dimma över Campus av hat till allt som hade något med kärlek att göra.  Ja, det är helt klart att något hände.  Eller tillåt mig säga NÅGON! Ögon tindrar som aldrig förr, läppar ler som om de aldrig gjort annat och hjärtan slår så att de snart hoppar ur bröstkorgen. Men visst är kärlek underbart! Eller?

Kärlek kan var skrämmande, men ändå vill vi ha det. Och när vi väl har fallit för frestelsen så kan vi inte sluta. Utan vi faller dit om och om igen. Hur kan något så läskigt och farligt framstå som underbart och vackert?

Puss&Kram

Psst.. Everywhere- Michelle Branch

Kära läsare,

Lärare som man är (eller håller på att bli) så har man nu höstlov, även om nästan hela veckan har gått. Det här höstlovet kan vara ett av de bästa jag haft, behöver jag säga mer än Rihanna i Stockholm? Det behöver jag säkert inte men jag berättar ändå.

Det är med en viss nervositet i kroppen om att konserten kanske ställs in som vi rullar upp mot Stockholm. Med vi så menar jag det gamla gänget som bodde med mig i Sävsjö. Eftersom du skulle tröttna på att läsa om jag skulle skriva ner allt som hände så tänker jag bara kommenterar Rihannas framträdande… Helt underbart-jäkla-sjukt-bra var det. Den tjejen kan både dansa, sjunga och showa!  Eftersom vi nu (med typ 13 000 till) var de enda som fick njuta av hennes ljuva stämma i Sverige så känns det lite mer speciellt. Dagen efter konserten blev det ännu mer shopping för att sen styra kosan mot Campus igen där det bjöds på fest med lampbyte och underbara människor. Hur vi orkar? Det gör vi inte, man lever livet genom en dimma. Underbart!

Puss&Kram

Psst… Jag har blivit ägare av en Piece of One (som jag och Jannie säger). Alltså en i mängden.