Kära läsare,
Jag som många andra tänker och funderar, ibland mer än vad jag egentligen behöver. Veckans tankar handlar om att för evigt vara singel! Jag kanske är självgod, eller så har jag bara bra självförtroende, men jag är en ganska översocial tjej, jag har ingen modell-kropp men jag ser okej ut. Så hur man någon som ser hemsk ut och som dessutom är otrevlig hitta någon? Är jag en elak människa som tänker så? Ja, det är jag kanske! Men någon gång ska man vara ärlig. Eller nej varför ska man vara det när ingen annan är ärlig?
Kanske har jag för höga krav på min prins, kanske inte. Enligt mig själv så har jag inte mer krav än någon annan. Egentligen inget krav alls, eller det är klart jag har men inte alls utseende krav. Kravet jag har är att han ska tycka om mig för den jag är.
Kanske jagar jag fel kille? Ja, kanske har jag fel men vad är kärlek om man inte kan vara sig själv med personen som man älskar? Men jag är inget proffs. Jag är bara en av alla tjugoåringar som är singel!

Kärlek B

 

 

Kära läsare,

Många kanske tänker, vad sjutton ska hon skriva nu? Är detta ett inlägg baserat på alkohol? Nej mina goda vänner det är det inte. Eller jag är kanske inte helt nykter men absolut inte full. Det här har varit en av mina bästa kvällar, i alla fall det här året. Kvällen börjar med panik för att hinna fixa i ordning mig (vilket slutade med att lockningen av mitt hår, efter att ha varit ute i ”snömyset” slutade med att jag såg ut som en blöt katt.) Två minuter innan folk kom till mig var det dags att välja ut något okej att ha på sig.. PANIK uppstod även där.  Men kvällen blev toppen med underbara vänner, skratt och vinster(förluster för min del). I stället för att köa in till Sivans blev det snöbollskrig, mys i snö och lycka som uppstår när man kan vandra rakt fram på ett fält med bara snön som hinder. Det snurrades, skrattades och slutade med att jag låg som en ängel i snön och kollade på himmeln (som skulle varit stjärnklar, vilket hade gett mer effekt) och bara njöt av livet. Jag är så sjukt tacksam!

Så ett ”fylle-inlägg”i dina ögon betyder så sjukt mycket i mina ögon! Tänk efter själv vad som är ditt bästa minne. Det här kommer på topp tio-listan!

Med kärlek

B

Kära läsare,
Jag har nu i nästan en timme försökt att formulera ett bra inlägg. Men idag bli det ett analys-inlägg. Sök upp låten Seize the day-Shelly Fraley och tänk på frågan: ” Vad är det som jag inte är nöjd med i mitt liv? Och vad kan jag göra åt det!?
När du läst, lyssnat, tänkt och begrundat. Gör då något åt saken! För inget blir bättre av att bara titta på problem. (Tro mig! Jag vet! )

Kära läsare,
Det verkar som om vädergudarna lyssnar till mina böner om att äntligen kunna andas in lite C-vitamin. Underbart!
Eftersom jag den här veckan är ”befriad” ifrån allt vad svensk skönhetslitteratur innebär så läser jag nu böcker jag vill läsa. Och igår valde jag att börja läsa en roman som legat i min bokhylla ganska länge, Lyckan, kärleken och meningen med livet av Elizabeth Gilbert. Många av er har säkert sett filmen. Jag tänkte nu faktiskt läsa den, men eftersom jag är ”skadad” av att ha läst litteraturvetenska i ett år så kan jag inte bara läsa romen rakt upp och ner. Jag måste alltså analysera lite.
Igår hittade jag ett uttryck som jag fastnade lite för och började fundera lite. ”Jag älskade honom lika mycket som jag avskydde honom.”  Jag menar hur många känner inte igen sig, räck upp en hand! Att en människa bygger upp en slags hatkärlek till någon/något som man inte är riktigt säker på att man vill ha är ju inte helt ovanligt. Det är konstigt hur vi kan både älska men samtidigt hata någon så ofantligt mycket. Lustigt. Aja, jag hoppas att ni fått en liten tankeställare.

Puss&kram
Psst.. Min hatkärlek idag är att jag inte kan gå ut i solen!

Kära läsare,
Jag vill verkligen kunna säga att det här är en bra vecka. Att mitt galmmiga liv glimmar mer än vanligt. Men jag är ledsen att behöva lämna det här beskedet. Den här veckan är en piss vecka! Inte nog med att inget blir som jag vill. Jag blir inte som någon vill heller. Jag sitter och sliter mina gråa hår (okej, inte så gråa) och väntar på att livet sak bli bättre. Jag vaknar med tanken att ”Idag! Idag är en ny dag, idag ska jag ändra mitt liv.” Den där ändringen kommer aldrig, om inte annat så känns det väldigt långt bort just nu.
Jag vet inte men Idag är inte den dagen.  Idag är dagen då jag får lipa över allt och alla. Så det så!

Så när jag ändå är igång så vill jag klaga på min tenta, människor som inte svara på mina mail, människor som inte strukturerar upp sina liv, människor som tycker att det är OKEJ med det här vädret, min lunch som var riktigt äcklig, att jag inte fått något blommogram, att jag inte blev kysst i regnet. Och för att toppa det här så är mitt hår blött och jag fick brain-freez  av allt kallt regn som slog mot min skalle!
Tentan kallar, regnet öser ner och kyssen är bortglömd.
Puss&Kram

God morgon kära läsare,

Idag tänker jag vara tråkig och berätta min lördag:

Jag vaknade innan klockan ringde, trodde jag i alla fall. Men så klart har jag lyckats stänga av den eller någonting. En kvart senare, än vad jag tänkt att jag skulle gå upp, så står jag och rör ihop min pannkakssmet. Mums, tänker ni. Ja, det kan man ju tänka att det kan vara. Men eftersom det är sällan som turen är på min sida så lyckas jag bränna två av pannkakorna. Hursomhelst så äter jag min frukost och fixar i ordning mig och är redo för att gå ner till biblioteket. Jag kommer ner till biblioteket och ser nog milt bekymrad ut. Varav detta? Jo, kanske för att jag (helt hundra) tror att det idag är fredag och undrar varför inte biblioteket inte är öppet. Tills jag kommer på att det idag är lördag och det är 20 minuter kvar innan det öppnar. Under tiden jag väntar lyckas jag ringa upp ett samtal medan jag pratar med en annan. Om allt det här har hänt under tre timmar, hur ska då dagen sluta?

Peppa peppa ta i trä!

Puss&Kram

Kära läsare,

Det är ett nytt år och jag, precis som alla andra människor, vill förändras och bli en helt annan person. Men helt ärligt, det går inte. Jag kan inte bli som alla andra. Att förändras och bli någon helt annan är mer jobb än vad man kan tro. Jag vill bli den där tjejen som har det där extra, som alla gillar. Jag vill vara tjejen som kan gå ut utan att behöva tänka på om min klänning är för kort, är mitt smink för mycket? Men framför allt vill jag inte vara någon drömmande brud som tror att min prins ska stå utanför min dörr och vänta på mig.

Men det kommer aldrig bli jag. Det här är jag:

Jag heter Britta (kommer troligtvis alltid att göra) och i år fyller jag 21 år (det är ingen ålder, så varför ska jag stressa för att få det ”perfekta livet”). På min fritid älskar jag att jaga en boll med massa hål i, och jag kommer aldrig att sluta älska det. Min favorit musik är lugna och harmoniska låtar (jag har försökt lura mig själv att jag gillar något annat). Men framför allt så kommer jag alltid att vara den där tjejen som ÄLSKAR bröllop, kärlek och allt som hör till. Det är jag! Jag faller för en kille, gör bort mig och blir sårad. Som en vän till mig säger, ”du utsätter dig själv för att bli sårad”. Och det är kanske sant, man jag vill att mitt liv ska vara som på film. Jag vill! Jag vill!

Så, du som inte känner mig så väl, nu gör du det! Jag är helt enkelt en dagdrömmar tjej som lever i en romantisk film, som troligtvis inte kommer att bli någon uppfyllelse. Men för Guds skull, låt mig leva i hoppet i alla fall. Låt mig tro att det riktiga livet är som en romantisk film.

Puss&Kram