Kära läsare,

Efter att ha läst kommentaren ifrån gårdagens inlägg fick jag en tankeställare. Det var två tankar som slog mig mest:

1.)    Det här är en studentblogg, den ska handla om en massa helt tokiga saker som händer en knasig brud. Och att få olika storlekar på sina skor är lite typiskt mig. :/

2.)    Du har rätt.  Att jag lipar över att jag fått fel storlek på mina skor medan barn svälter, det är inte rätt. Men då kan jag trösta dig med att jag inte är någon dålig människa. Jag har nämligen köpt julklappar på UNICF till mina föräldrar. Bland annat 400 doser vaccin till barn som inte har någon som kan ta hand om dem. Så jag antar att jag kanske gjort något litet för världen i alla fall! Och till de familjer som hade familjemedlemar som dog under tsunamin, jag önskar att jag kunde ta deras smärta. Att jag kunde få spela Gud för en dag och ändra just den dagen.

Det är inte så att jag vill visa att jag är bäst i världen. För det är jag verkligen inte, men mitt motto i livet är: Om alla gör något så kan vi tillsammans göra något så mycket större och bättre.  Livet kommer alltid att vara orättvist, men vi hjälps vi åt och dela med oss så går det i alla fall åt rätt håll.

Puss&Kram