Kära läsare,
du sa att allt kommer att bli bra. Du sa att inget kommer bli som förut. Vad hände? Jag vet inte vad det va, men något gick snett. För nu springer jag i samma cirkel och du står i mitten och tittar på. Eller nej förresten, du tittar inte på. Du ser överhuvudtaget ingenting! Ibland funderar jag på om du ens föddes med ögon? Jag vet att det är elakt att ens tänka tanken, men so what! Den är redan tänkt! Det som är gjort är gjort, visst? Ibland önskar jag att jag kunde tro på ordspråket "Man lär sig av sina misstag" men jag vet att det inte är sant. Man lär sig aldrig. och om man nu gör det, så har jag inte lyckats. För jag trillar dit hela tiden. Snälla dra mig upp, dra mig bort! ag är ingen "problembrud", men något hände. Vad som hände vet jag inte. Jag antar att jag är samma gamla, snälla Britta. När ska jag lära mig att säga nej!?

Hur som helst, inget upplyftande inlägg precis. Men jag är inte alltid så positiv som du tror. Alla har vi en sida som ingen sett förut. Men nu är det dags för mig att släcka mina små blå, som min kombo skulle sagt.

Puss&Kram

Psst... Blev sjukt glad av att en trogen läsare kom fram på puben i helgen och sa att hon älskade min blogg. Det är kommenterer som dessa som gör att de tunga dagarna går lite lättare.