Kära läsare,

Att komma ut på landet får en att inse hur långsamt vi lever våra liv.  Här ute står tiden stilla och man är nöjd med det man har. Man strävar inte efter att bli bäst. Inte heller sortera man in sina vänner i olika fack, utan alla är lika på landet. Man är den man alltid har varit och det är näst intill omöjligt att ändra på den profilen. Men samtidigt som det är sjukt jobbigt för en tjej som mig, som trivs bättre inne i stan, att komma ut på landet och behöva bromsa tiden.

Du vet i vissa filmer när skådespelaren tittar ut över en plats och ser bilder över händelser som hänt där. Därför tänkte jag att i sommar ska jag skriva mina barndomsminnen samt, hör och häpna, lägga upp foton som berör mig. Jag hoppas att du inte blir uttråkad utan fortsätter läsa.

Just nu sitter jag i mitt gamla flickrum och tittar ut genom fönstret. Utanför fönstret är det en hage…

Klockan hade slagit över sex och vi hade packat min cykel full med saker som man behöver för att tälta. Det var jag och min bästa kompis som bestämt oss för att utöva den omtalade tältningen som återkommer varje år. I år var det i hennes trädgård den skulle utövas. Fast både hon och jag viste att det inte skulle bli som det brukar i år. För min farfars häst skulle nämligen föla. När vi precis krypit ner i våra sovsäckar kommer hennes mamma ut och säger att det är dags. Vi hoppar upp på våra cyklar och trampar till hagen. Efter en stund var ett nytt liv fött till jorden.

Tänka sig vad minnen kan göra en glad. Vad har du för barndomsminnen?

Puss&Kram

Pssst… Just nu sitter Sveriges snyggaste kille jämte mig i soffan. Ledsen att behöva säga att han redan är upptagen. Ledsen tjejer!