God morgon kära läsare,

Jag antar att jag borde tacka för tipsen och egentligen säga ”jag är inte desperat!” men det kanske jag är. Eller nej, det är jag inte. Jag är för sjutton tjej! Det här är kanske ingen ursäkt, men som tjej tar man alla ursäkter som finns. Jag är glad för era svar och det här gäller inte bara mig utan typ HUR MÅNGA SOM HELST som inte vågar ta det första steget.

För det är ju det, det första steget som är jobbigast. Vad ska han/hon tänka? Tänk om han/hon säger nej? Jag skulle bara vilja säga ” Men herre Gud, det är bara att fråga” men varför får man då tunghäfta så fort man är i närheten? Varför säger man fel saker?

Igår tittade jag på en film, Beauty and the briefcase. Den handlar om att man ska stryka saker på listan. Lisan, tänker du? Ja, alla har någon gång berättat hur de vill att deras drömkärlek ska se ut.  I filmen menar de på att det är han som inte är något på listan som är The One.  Hm, filmen har säkert en poäng. Dock har jag inte lyckats se den en. Men jag analyserar och försöker hitta en bra analys.

Kärlek B

Psst.. Huskurer mot feber och halsont tas gärna emot!